Lär dig koda med Linda Mannila

Kan du koden? Om inte, har du möjlighet att hänga på ett av samtidens stora namn inom Maker- och programmering – forskaren och föreläsaren Linda Mannila. Förutom forskningen inom datavetenskapens didaktik och utbildningsteknologi, är hon en mycket viktigt röst inom både finsk och svensk skolutveckling och digitalisering. Både gällande fortbildning av lärare och pedagoger, men även som debattör.

Kan du koden är ett material som riktar sig till barn mellan 9 och 15 år. Det är i huvudsak till för att ge en introduktion och komma igång med programmering för barn och unga. En god möjlighet att utveckla ett intresse och lägga grunden till en kompetens inom ett område som blir alltmer självklart att ha kunskaper inom. Kan du koden ger samtidigt föräldrar en möjlighet att sätta sig in i vad deras barn och ungdomar lägger en del av sin tid på. Materialet fungerar även bra för lärare som är nya inom området och vill ta till sig information. Då som diskussionsunderlag och arbetsmaterial vilket genererar en gemensam utgångspunkt i arbetslaget.

Problemlösning har alltid varit Linda Mannilas drivkraft

Linda har alltid tyckt om att klura på knepigheter och lösa problem. Intresset för teknik har funnits med sedan barnsben. Vad det kommer ifrån är inte helt tydligt ler hon, då vare sig mor eller far hade något speciellt förhållande till ämnet. När Linda stod inför valet av högre utbildning föll det på datavetenskap. Detta trots intresset för juridik som stod högt på listan av framtida yrkesval.

– Kanske var förkärleken till juridik egentligen bara en reflektion av den vid tiden omåttligt populära TV-serien Lagens änglar. Såpan som skönmålade advokatyrket och dess i serien spännande, framgångsrika,coola livsstil, skrattar Linda. När jag väl deltog i en föreläsning om juridikstudier och professorn slängde ett gäng tjocka dammiga böcker på bordet, bleknade spänningsmomentet avsevärt och valet blev ganska lätt.

Rätten för alla att förstå världen

En av de absolut starkaste drivkrafterna som för Linda Mannila framåt i arbetet är att alla människor måste få möjlighet att förstå sin omvärld och det digitala samhälle vi lever i.

– De senaste tio åren har samhället genomgått enorma förändringar där den tekniska utvecklingen spelat en helt avgörande roll för mänsklighetens beteenden och vanor, de vi ser idag. Vi sår frön i arbetet med barn och unga för det samhälle som kommer, samtidigt behöver vi egentligen verka mycket bredare. För närvarande är vi mitt i arbetet med att definiera digitala färdigheter i lärande och utbildning, det är naturligtvis en en god början. Men rätten att förstå världen tillhör alla medborgare, oavsett ålder och utbildningsbakgrund. Här har vi mycket kvar att göra.

Hur går det för oss med digitaliseringen i allmänhet och skolan i synnerhet?

– Vi lever i ett demokratiskt samhälle vilket ger oss goda förutsättningar i arbetet med en digitalisering för alla. Vi står oss väl i förhållande till det som sker i resten av världen. Men vi har som sagt massor att göra! Även om förändringens vindar blåser sker de inte över en natt. Vi kommer inte ha en likvärdig skola eller ett helt igenom likvärdigt samhälle för alla medborgare direkt. Det tar tid. Det är därför mycket viktigt att samla erfarenheter kring hur sådana här omfattande förändringar går till för att på så sätt bli bättre rustade för det som väntar i form av kommande utveckling. Vad gäller skolan och de förändringar som väntar, på både ett organisatoriskt plan samt för lärare och elever, upplever jag en förändring när jag föreläser och håller i workshops. Fler lärare än tidigare, är mer positiva till förändringarna som kommer med digitaliseringen. Det finns även en större acceptans bland lärare över att inte vara fullärda när de introducerar ett nytt ämne, eller ett ämne på ett nytt sätt. Det går ju inte när det gäller exempelvis programmering. Det är just detta som är tidstypiskt för lärande nu – sakförhållanden förändras eftersom allt utvecklas hela tiden. Det gör att vi behöver fylla på vår kunskapsbank kontinuerligt, idag ofta tillsammans med eleverna. Det är naturligtvis både spännande och utmanande.

Det blir allt viktigare att ställa frågor som inte har färdiga svar, eller som har flera svar…

Det talas mycket om kritiskt tänkande och att utveckla ett kritiskt förhållningssätt som en av de kanske viktigaste färdigheterna i vår tid.

– Böcker har ju alltid haft en hög ställning som kunskapsbärare och källa till kunskap. Vi behöver få in en digital kompetens i utbildningssystemet som är lika självklar som boken är och en gång var och fortfarande är. Att skapa medvetenhet genom att ställa frågor som inte har svar eller där svaren är problematiska och kräver att vi tänker till på mer än ett sätt är naturligtvis en möjlighet att väcka det kritiska tänkandet. Det finns mängder med digitala företeelser där vi alla har möjlighet att vara delaktiga. Pokémon go är ett bra exempel ur samtiden för vuxna, barn och ungdomar att diskutera. Vad händer när företag köper Pokéstops och vi på så sätt lockas dit? Vad innebär det att klicka på ett Facebook-test? Vad händer egentligen när vi gör det? Vilka blir konsekvenserna? För både lärare och elever samt människor i allmänhet är det ofta intresset för något som avgör hur väl insatta de är och det blir allt viktigare att skolan kan ge möjlighet för eleven att förhålla sig till företeelser  som präglar vår omvärld. Det är en form av digital kompetens som vi alla egentligen behöver besitta.

Kan du koden

…kan så klart användas av lärare tillsammans med elever för att just få förståelse för hur det som händer i digitala miljöer händer och varför. Serien är en produktion av svenska yle.fi i samarbete med Linda Mannila för att hjälpa dig att komma igång med programmering. Det är enklare än du tror och dessutom roligt! Med hjälp av serien kan du lära dig greppa bland annat grunderna i kodning, kodning i olika program och programmering av robotar. Får du mersmak, kan du och din skola naturligtvis kontakta Linda Mannila för vidare information. Under hösten kommer hon att träffa lärare från Skellefteå i norr till Halmstad i Söder med syfte att utveckla lärande och undervisning.