Här är framgångsfaktorerna för resultaten du vill ha…

Det finns så oerhört många bra saker med svensk skola. Och det finns så oerhört mycket som är bra med svensk skola, som skulle kunna bli ännu bättre! Många kommuner påvisar goda resultat och än bättre är att de visar goda resultat när det kommer till att utveckla skolan i allt högre grad. Arbetar du med att leda och styra skolverksamhet? Då bör du ta en titt på de framgångsfaktorer som kännetecknar hur en framgångsrik skola styrs. Fungerar det så här hos dig? Arbetar du i någon av följande kommuner bör svaret vara ja: Arjeplog, Båstad, Danderyd, Kungsbacka, Lomma, Lund, Lysekil, Malung-Sälen, Nacka och Pajala. Det är nämligen i dessa kommuner SKL har kunnat dra följande slutsatser om vad som ligger till grund för goda resultat. Fungerar det inte så här i er verksamhet? Spara i så fall följande punkter som bakgrundsbild på mobilen och börja arbeta för att skapa något nytt…

1. EN LEDARE VISAR VÄGEN

  1. På politisk nivå tar ledaren ansvar för resultaten, ställer frågor som utvecklar, håller sig till planen, är tydlig och har en förmåga att skapa förtroendefulla relationer.
  2. På förvaltningsnivå arbetar en ledare med att skapa förutsättningar för andra (rektorer exempelvis) följer upp resultaten och ser till att arbetsklimatet är gott.
  3. Rektorerna tar ett pedagogiskt ledarskap och fokuserar på läroplansuppdraget, det pågår ett dynamiskt arbete i rektorsgrupperna och att de involveras i och tar ansvar för hela kommunens skolverksamhet, inte bara den egna skolan.

2. LYFTER FRAM KOMPETENTA LÄRARE/MEDARBETARE
Framgångsrika skolkommuner lyfter fram kompetenta lärare och arbetar aktivt för att få rätt kompetens på rätt plats, exempelvis genom att:

  1. ha en syn på att alla lärare kan utvecklas
  2. försöka utmana ”Jante” och skapa ett klimat där det är möjligt att lyfta fram framgångsrika lärare och arbetssätt
  3. satsar strategiskt på kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov
  4. ha utvecklings- och karriärtjänster inom strategiska områden, till exempel didaktiker som gör klassrumsobservationer och ger handledning
  5. stimulera lärare att lära av varandra i olika ämnes- och skolformsövergripande nätverk, samarbeta i arbetslag och utvärdera metoder
  6. använda lärarnas kompetens på ett nytt sätt – till exempel genom att den lärare som har bäst kompetens inom något område undervisar samtliga arbetslagets/skolans barn i detta område
  7. använda utmärkelser och stipendier för att lyfta fram enskilda lärare och skolor som varit framgångsrika
  8. använda lönesättningen som ett instrument för att premiera duktiga lärare

3. HAR HÖGA FÖRVÄNTNINGAR
Framgångsrika skolkommuner har höga förväntningar på skolans resultat oavsett förutsättningar, genom att:

  1. ha höga krav på att alla elever ska lyckas
  2. ha höga förväntningar på alla i organisationen – elever, lärare, tjänstemän och politiker
  3. arbeta aktivt med attityder och värderingar som handlar om att ha höga förväntningar
  4. ha höga ambitioner med skolan som helhet – skolan är viktig!

4. STÄMMER AV HUR DET GÅR
Framgångsrika skolkommuner följer upp och återkopplar till verksamheten genom att:

  1. det finns en uppföljning av såväl kunskapsresultat som andra mer ”mjuka” värden
  2. de genomförda uppföljningarna och utvärderingarna används som ett verktyg för skolutveckling
  3. elevernas kunskapsutveckling följs på klassrumsnivå (”koll på varje barn”) genom exempelvis screening och tester som genomförs regelbundet i olika ämnen
  4. det finns system för återkoppling av resultaten i kombination med krav på utveckling/förbättring
  5. politikerna tar aktiv del av uppföljningen samt för diskussioner om skolans resultat

5. HAR FUNGERANDE RELATIONER
Framgångsrika skolkommuner arbetar för att få väl fungerande relationer inom hela verksamheten, exempelvis genom att:

  1. arbeta aktivt för att alla relationer ska präglas av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation
  2. ett aktivt värdegrundsarbete, till exempel genom att alla utbildas i ett gemensamt system som används kontinuerligt
  3. formulera tydligt vad som förväntas av olika uppdrag, till exempel som medarbetare och chef. Detta blir ett stöd i kommunikationen
  4. komma överens om gemensamma förhållningssätt, till exempel att visa enad front utåt

6. HAR TYDLIG ANSVARSFÖRDELNING
Framgångsrika skolkommuner har en tydlig ansvars- och rollfördelning mellan politiker, tjänstemän och rektorer, där man exempelvis:

  1. tydligt formulerat inte bara var och ens uppdrag, utan också varje personalkategoris kompetens
  2. har en tydlig delegationsordning som uttrycker ansvar och befogenheter
  3. har skriftliga överenskommelser med förvaltningschefer och rektorer med utgångspunkt i uppdraget att förbättra elevernas resultat

7. FÅNGAR UPP ELEVER MED UTMANINGAR
Framgångsrika skolkommuner fångar upp elever i behov av särskilt stöd, exempelvis genom att:

  1. det finns rutiner för att tidigt upptäcka elever som inte når målen, till exempel i form av kunskapskontroller
  2. det finns rutiner för insatser kopplade till dessa kunskapskontroller
  3. det finns tillgång till elevhälsans kompetenser
  4. det finns ett inkluderande synsätt där förhållningssättet är att det särskilda stödet i första hand ska ges i klassrummet

8. HAR ENATS OM SKOLANS MÅL
Framgångsrika skolkommuner har en samsyn om mål och inriktning för verksamheten. Det finns också en kontinuitet i denna samsyn, exempelvis genom att:

  1. den är horisontell – de politiska partierna är enade om övergripande mål och strategier
  2. den är vertikal – från politiker till tjänstemän och rektor finns en gemensam syn på uppdraget
  3. den underlättas av att det finns god kommunikation och ömsesidigt förtroende, till exempel genom forum för dialog och samarbete
  4. politikerna lyssnar på verksamhetens behov

Punkterna är SKLs sammanfattning av vad som ligger till grund för en god skolkultur och ett gott ledarskap. Rapporten i sin helhet kan du läsa HÄR.

Det är naturligtvis en sak att själv tycka att den egna verksamheten och organisationen fungerar så här bra. Det blir mer intressant om verksamheten öppnar upp och låter objektiva ögon sammanställa intryck kring arbetet och kultur utifrån dessa områden och punkter. Då har vi större möjlighet att ta nästa steg för att utveckla vårt arbete, vår vardag och oss själva, både professionellt och personligt. Kanske är det en av de viktigaste aspekterna i begreppet skolutveckling, att öppna upp och släppa in objektiva röster med syfte att utveckla, förbättra och göra mer av det som fungerar bra – för att det ska fungera ännu bättre? Bra är bättres största fiende…