Ger IT bättre resultat i skolan? Forskaren Martin Tallvid ger dig svar

Ett förväntansfullt sorl stiger upp mot taket i den fullsatta föreläsningssalen på SETT SYD i Malmö. Människor står, sitter, diskuterar glatt och letar efter något att anteckna med, i väntan på att få lyssna till Martin Tallvid. Talarscenen är klädd i ett dunkelt, neonrosa ljus och stämningen är nästintill mystisk. Tallvid delar med sig av sin högst aktuella forskning kring 1:1 i klassrummet och ger oss en fördjupad förståelse för vad som händer där samt hur lärarens arbete påverkas när alla elever har tillgång en internetuppkopplad dator. Han fångar åhörarnas intresse direkt en känsla av lugn lägger sig i salen. Responsen är god och många är reflektionerna som söker Tallvids uppmärksamhet, innan det är dags att lämna salen.

Så blir det vår tur att samtala. Utrustade med varsin kopp kaffe och endorfiner från en lyckad föreläsning tar vår dialog avstamp ur en fråga som enligt forskaren Martin Tallvid bör formuleras om för att bli intressant.

– Många pedagoger och rektorer (och journalister…) söker svar på om undervisningen och lärandet blir bättre med IT. Det är egentligen en fråga som bör omformuleras, vi har ju som utvecklingen idag ser ut inga alternativ, vi kan inte välja bort IT och digitalisering. Vad vi bör fråga oss är hur vi ska förhålla oss till detta. Vilka är möjligheterna och vilka farhågor behöver tas om hand för att leda den utveckling vi såväl behöver. När det gäller resultat är det så oerhört många fler parametrar som påverkar, än bara datorn, menar Tallvid. Det är något som inte alltid tas med i resultatundersökningar fortsätter han, därför blir undersökningarna ibland helt missvisande. Det är allvarligt att dra förenklade slutsatser utifrån att exempelvis jämföra två årskullars resultat, med och utan datorer. Just eftersom människor är individer och återigen presterar utifrån fler parametrar än endast användning av en dator. Ologiska korrelationer hjälper inte utvecklingen, menar han.

Tallvid konstaterar att färdigheter i kommunikation och samarbete ökar vid användning av datorer i undervisningen. Eleven utvecklar även kunskaper om metanivåer i sitt lärande.

– Utgår vi från förmågor som de här kanske vi behöver förändra vad det är som ska bedömas i prestationsväg, reflekterar han vidare. Digitaliseringen innebär en hel del förändringar av den pedagogiska verksamheten på flera olika plan. Det finns exempelvis en väldigt stark kultur kring lärarrollen i svensk skola. Generellt har lärarrollen varit ett ensamarbete, särskilt högre upp i åldrarna. Som lärare har du stängt dörren om dig till klassrummet och skött ditt. I och med digitaliseringen blir allting mer transparent och det föder i många fall en osäkerhet. Ett sätt att råda bot på osäkerheten är fortbildning för professionen så att lärare får arbeta med sitt lärande kring att hantera en ny roll, nämligen en i ljuset av transparens, där eleverna kan vissa saker bättre. Det handlar om att skapa jämvikt, så att lärare inte behöver hamna i en situation där de blir utskrattade för att de inte behärskar tekniken. Det handlar om att släppa rollen som expert kring helheten och se tillgången i att eleven är expert på sitt eget datoranvändande. Läraren är fortfarande den som leder arbetet.

Ytterligare en faktor som är helt avgörande för en framgångsrik digitalisering av skolan är ledarskapet.

– Det har visat sig mycket tydligt att det ledaren fokuserar på omsätts i praktiken. Har du en vision om digitalisering som stannar i ett dokument visar du att det inte är viktigt. Om du som rektor däremot använder en blogg för kommunikation med dina medarbetare, så följer de i dina fotspår. Det fungerar således inte att en beslutsfattare talar om vad skolorna och pedagogerna ska göra, de behöver själva föregå med gott exempel och omsätta vision i praktisk handling.

Vidare diskuterar vi de erfarenheter Martin Tallvid gjort under forskningsresans gång, både som lärare och forskare.

– Även skolan är trendkänslig, så till vida att vi har en tendens att se nya influenser som lösningen på allt. Det är viktigt att vi förstår att IT inte är en quickfix. Jag var själv mycket entusiastisk över att använda datorer i undervisningen när det blev aktuellt och såg detta lite som en lösning på det mesta, men så enkelt är det sällan, ler Martin. Vi har många aspekter att förhålla oss till som sagt, men att som rektor och lärare idag tro att vi kan välja IT i undervisningen eller inte, är helt förkastligt menar Tallvid. Det är inte längre ett val, IT är inte längre ett enskilt ämne, utan en del, ett verktyg, ett stöd som speglar den samtid vi lever i. Däremot kvarstår viktiga områden att diskutera som vi inte kan släppa, exempelvis hur vi hanterar datorer och smarta telefoner när de utgör distraktionsmoment? För det kommer de att göra så länge vi inte har en didaktik som till 100% integrerar utrustningen i lärandepraktiken med en plan för användningen. Detta är något som hänger samman med den sociala aspekten av skolans uppdrag, nämligen fostran och social integration av människor som ska samverka i grupp. Här handlar det även om att vi vuxna utgör goda förebilder och kan slita oss från distraktionen mobilen utgör och rikta uppmärksamheten mot den vi har framför oss, ler Martin. Vi behöver utveckla sunda beteenden kring användningen helt enkelt.

Tallvid välkomnar en nationell strategi och ser fram emot hur en sådan kommer att formuleras.

– Det är nödvändigt, inte endast gällande förhållningssätt och metoder, utan framför allt för att utjämna den ojämlikhet som idag råder gällande digital kompetens och tillgång till teknik. Det är ett hot mot demokratin att klyftorna ökar och att tillgången och kunskaperna kopplade till digitala färdigheter hamnar i kapitalstarka områden.

Vad kommer då härnäst i Martin Tallvids forskningskarriär?

– Det håller på att utkristallisera sig, säger han och tar en klunk kaffe. Ett viktigt arbete är att utveckla lärarutbildningarna och få in digitaliseringen som praktiska kursmoment. Det är ett oerhört spännande och samtidigt komplext arbete som väntar men så viktigt för att kåren skall kunna utvecklas och verka i tiden. Utbildningen för de som kommande årtionden ska axla fundamentet i utvecklingen hos framtidens medarbetare, måste få adekvat och tidsenlig utbildning avslutar Tallvid.